Kvinna med hund och ardennerhästMan brukar säga att hunden är människans bästa vän. Det är sant, men man skulle lika gärna kunna säga att det är hästen. De två är helt enkelt människans bästa vänner.

Historien om människan är historien om lyckade samarbeten med andra djurarter. Mest lyckat har samarbetet varit med Canis lupus domesticus och Equus ferus caballus, två arter som i dagligt tal kallas hund och häst. Båda dessa har varit i människans tjänst så länge att det råder oklarhet om när de egentligen tämjdes för första gången.

Hunden i människans tjänst

De flesta anser att hunden tämjdes först. Anledningen till att det är svårt att säga när det skedde är att dagens hundar enligt DNA-analyser härstammar från vargarter som idag är utdöda. De har helt enkelt mer gemensamt på gennivå med vargfossil som har hittats vid utgrävningar än med de vargar som lever idag. Det är inte heller enkelt att avgöra vilka fossil som kommer från vargar, och vilka som kommer från tidiga hundar.

En annan fråga är om de första hundarna var vargar som började följa människor för att på detta sätt få bättre tillgång till föda eller om människor gjorde ett aktivt val att tämja vargar för att få följeslagare som kunde användas vid jakt och till att vakta boplatser. Detta skedde när människorna levde som jägare och samlare. I Chauvet i södra Frankrike finns grottan Chauvet-Pont-d’Arc, som är känd för sina grottmålningar. Men där finns också fotspår av ett hunddjur och en pojke i tioårsåldern. Formen på djurets fotavtryck indikerar att det rör sig om en hund. Fotavtrycken är ungefär 26 000 år gamla.

Hästar – först mat och sedan riddjur

I grottan i Chauvet finns även hästar avbildade, och det är också ett vanligt motiv i andra grottor. Hästar var troligen viktiga djur för människan redan för 30 000 år sedan, men då som bytesdjur och inte som riddjur.

Kanske tämjdes de första hästarna för ungefär 5500 år sedan i Centralasien. Därifrån spred sig användandet av hästar för transport, jordbruk och också för krigföring. Botai-kulturen, i vad som idag är norra Kazakstan, använde troligen hästar för att kunna jaga vildhästar mer effektivt. Kanske använde de också hästarna som mjölkdjur. Botai-kulturen var en jägar- och samlarkultur, men stammarna hade permanenta bosättningar med hus. Detta skiljde dem från andra stammar som också bestod av jägare och samlare, och som levde i samma region, hade inte permanenta bosättningar, och hade inte heller samma framgångar med att jaga vildhästar.

Det fanns ett annat tamdjur i botai-kulturen, enligt de arkeologiska fynd som gjorts. Det var hunden. Hundar och hästar har under lång tid varit människans följeslagare vid jakt, och fortsätter att vara det idag, t.ex. vid engelska rävjakter.

Idag klarar vi oss, tack vare den tekniska utvecklingen, oss utan både hästar och hundar. Men man kan fråga sig om denna utveckling hade varit möjlig utan dessa två djur. Och även om vi inte behöver dem för att överleva så blir livet rikare i sällskap med dessa fyrfotingar. Det är därför som hunden och hästen är människans bästa vänner.